KLICHÉTRÄDET

de är väl på nåt jävla café i mellaneuropa, säkert frankrike för det vore så pinsamt uppenbart, säkert PARIS till och med, och han tvekar lite sådär som killar gör när de blir ombedda att knäppa kort men jaja det är väl läge nu, hon säger "vänta vänta måste tända cigg" och hon har haft nikotinpinnar mellan fingrarna på varje bild som tagits under hela resan, "vi är i FRANKRIKE klart jag måste röka!!!" - alla andra röker och här ser ingen sådär plågat cancersjuk ut som rökarna i sverige gör, eller i storbritannien fast där ger iofs varenda människa intrycket av att de när som helst faller ihop och dör av canceraids i fittan eller så, ja well sen går de till hotellet och kopplar ipod till sattelithögtalare åhh vad fint det är att ligga här och lyssna på bon iver med dig för han är ju enda singersongwritern som man kan lyssna på med hedern i behåll eller hur älskling visst är vi väl så satans smakfulla att alla andra par bleknar i jämförelse??? och fan fan fan han VILL verkligen vara lite manligt distansierad/nyanserad nu, han vill ge det intrycket så han mumlar "mm" men egentligen är han precis lika spralligt förtjust över deras perfekta förbund som hon är, för herregud de ligger verkligen på ett hotellrum i PARIS iklädda lanvin dries van noten ysl dior och snyggaste mestaste vintage och de delar en spliff och dricker fint rött och de låter allt detta ackompanjeras av BON IVER för han är enda singersongwritern man kan lyssna på med hedern i behåll, det går inte att blockera någonting här, himlakropparna ställer sig i rak linje, "align" säger man på engelska, finns det nåt svenskt uttryck för det älskling? när något liksom faller på plats. "align".... så jävla fint egentligen. "jaja, men veturå jag ska plugga franska när vi kommer tillbaka till sverige, jag måste verkligen lära mig tala franska" och det är klart hon säger så, hon vill plocka varje frukt från klichéträdet men herregud vad charmigt det är ändå. om två månader kommer han slita sönder hennes halspulsåder för just såna här verbala fadäser - i detta fulländade ögonblick gör det ingenting ingenting.

och här faller snön här går jag över hötorget och jag tycker så innerligt illa om alla som går i samma riktning eller fan jag tycker illa om alla i alla riktningar. plockar en people (gratistidningen) på weekday, nåt att läsa på lunchen tänker jag, hickar till, dan lissvik listar sina bästa vinterlåtar, "för en alternativ vit jul" och den ser ut såhär:

apendo edit - paradise
private stash - the 15th
black moth super rainbow - forever heavy
arthyr lyman - quiet village
lugnet - lokomotivet
anna ternheim - what have i done
embassy - untitled
the doors - ghost song

och jag vet inte jag... allt rinner ur händerna på mig nu, snart kan jag inte träffa en enda människa jag tycker om för det här är en parasit som bara växer sig fetare, men såna här små kickar lyfter mina andningsorgan över ytan igen JA frisk luft är vad det är, syre som räcker så bra så bra för rent allmänt är det ingen himlakroppar align just nu det kan ni hoppa opp å sätta er på.