känslan i oss, etcetera.

jag skrev ett brev som du läser om tjugo år, ack och ve, is i ryggmärgen när jag går igenom livsscenarion för sebastian anno 2030. om du har lämnat mig då. klart du gör, förr eller senare. kan inte keep this up så länge.

jag tänker på vad vi har gjort under året och på vad året har gjort med oss.

hur starka vi är tillsammans.

ibland blir jag så jävla dum och jag testar dina gränser men du har inga gränser du. prövningar som fått andra att rasa ihop rinner av dig som vatten på gåsen. jag märker hur din stabilitet avvecklar mina behov av destruktivitet och det får oss att växa ännu mer.

och det kommer fortsätta så, tills du lämnar mig dårå.

mfmb släppte debutplatta. den är muskler på min kropp. jag tycker att folded är årets bästa skiva och det vore väl jävligt konstigt om jag inte tyckte det? samtidigt vet jag att vi har så mycket mer och mycket bättre i oss. framförallt har vi friheten. vi kan göra precis vad vi vill, vi behöver inte hålla oss inom några ramar whatsoever, just därför kommer vi så småningom hitta det BÄSTA. vi kommer göra både LÅTEN och SKIVAN innan vi är färdiga. vänta bara.

och under nästa år kommer erik tillbaka från rehab.

jag och marlene åker till egypten om två veckor och när vi sitter där på hotellbalkongen i solnedgången så ska jag fråga henne om hon kan älska mig så som erik nilsson älskar trumman. det är ju en konstig fråga men hon kommer svara "det kan jag väl" och det räcker för mig.