BLÜMCHENMARATON

har suttit hela morgonen och tubat blümchen.
så jävla fett!

kolla den här videon, liksom. blümchen softar i en zeppelinare tillsammans med sin blonda ariska stekarpojkvän, stridsplan med knarkade piloter svischar förbi och plötsligt drar det ihop sig till storm och i tumultet som följer så faller blümchen överbord, stekaren skriker förfärat, söker med lykta och kikare efter sin älskade eurotrancedrottning, och hon faller och faller, så plötsligt växer vingar ut från hennes skuldror som värsta ängeln, "jes" tänker man, "nu blir allt bra", men nej nej nej nu dyker lsd-piloterna upp igen och de har minsann gett sig tusan på att blümchen ska döden dö, ratatatatatat tills en flygande drake ger sig in i kampen och utmanövrerar stridsflygarna, bara för att sekunden senare bli uppäten av en kaskelot (!!!), och blümchen svävar på sina änglavingar upp till hitlerjugendkillen som nästan gett upp hoppet men så får han se henne och blir så glad också kysser de varandra, the end!

mina tårar slickar tangentbordet. ich bin wieder hier - titanic as it should be!

--

jag är i malmö och ikväll 22:00 spelar mfmb på rundgångsscenen. vi ställde in stapelfestivalen men det känns inte som nån enorm förlust, bara att fokusera peppen, och kameran kommer rulla.

kom kom kolla kolla!

för övrigt tycker jag det är sjukt fräscht att handbollslandslaget har börjat bete sig som broder daniel på turné 1996.