DITT SCHEMA

jag ser en hunger i dig.
min mage vänder sig ut och in för den behöver se nåt nytt.
inget i mig, hos mig, vill vara kvar.

jag vänder bort blicken, stirrar ned i marken, ber om ursäkt till folk som går förbi mig på gatan. när jag gör det ger jag dem en anledning att kräva en ursäkt av mig, jag ber alltså om ursäkt för ursäkten och därmed är cirkeln sluten.

calle från vit päls spelade några låtar på rundgång och han sjöng malmö jag har sett dig bull och malmö jag har sett dig ball jag har sett de gröna bussarna på två hjul i kurvorna och jag har varit överallt. och helvete, staden är så vacker nu men den har aldrig varit argare mot mig. de ljumma, svalkande vårvindarna plågar mig värre än vad isblåsten gjorde i december och plötsligt har jag mitt huvud i famnen för det har lossnat av alla tunga tankar. kanske borde jag slå in det i presentpapper och ge bort till någon men det skulle ju bara chockera och uppröra och min välvilja skulle aldrig nå fram.

för två år sedan låg jag i en lägenhet på gärdet och lyssnade på erik de vahls friendly fire. jag hade köpt den medan jag var femtio procent, men nu hade ord mött varandra, värme utdelats, tvivel börjat suddas bort eller planterats beroende på hur man ser det och friendly fire kunde slå ut i sin fulla prakt. jag minns hur vackert vårsolen klädde henne där på balkongen. "she's calling me again" och till slut blev det så.

men inte ett andetag i rätt riktning.

i högstadiet tittade jag på spung på svt; de människorna utgjorde min bild av esteter och livet som komma skulle. nu plöjer jag hela serien igen. ansikten byter plats och där är ni. där är era förhoppningar, era besvikelser, era helveten. och där glider jag förbi på den fetaste räkmackan swooosh rakt in i djävulsportarna see you later alligator in a while crocodile.

alltid något som stör, alltid något som distraherar.

ett privilegium som utesluter mig.

ett hjärta jag aldrig får.

ett korkat
jävla
skratt.