KO(RRESPO)NDENSEN 2

men det är bara mina senaste minne av trygghet och det betyder ju hur jävla mycket som helst med tanke på hur otrygg tillvaron är här.

gud ska veta att jag trivs, att jag älskar stan, men det känns om att vårt lilla luftslott kan rasa ihop anytime och vad händer med mig då? vad blir jag utan malmö?

jag har inga begåvningar, inga eldar som brinner, inga grunder att stå på.
bara en stor svart skräck för att tvingas flytta tillbaka.

men samtidigt.
jag har ny lägenhet, jobbet är utom fara, jag har vänner och nödvändiga trådar.

inget får tas ifrån mig.

bara svammel... tonårsångesten är svår att undfly. högstadiejaget har varit konstant närvarande den senaste tiden. men låt detta gå förbi nu. låt mig bli vuxen.

HAHA.