THE STARS ARE LOL

datorn borta i kilafors gav upp säger de.
inget gick att rädda.

musik-, bild- och textmässigt fanns hela mitt postpubertala liv sparat på den hårddisken och jag är lite bekymrad över min likgiltighet inför denna förlust. kanske har jag byggt upp en känslomässig distans till gymnasietiden. vad gjorde jag egentligen under de tre åren förutom att knulla, supa och spela musik? minnena blir alltmer grumliga.

jag har en enda bild kvar av oss två tillsammans.

den ska följa med mig i varje riktning jag tar.

när jag hittat ny lägenhet ska jag fixa laptop och inspelningsutrustning och återuppliva ddid i den skepnad som projektet förtjänar. jobbpengar ska enbart spenderas på musik och mode. allt utöver pur yta nekas tillträde. det blir min anspråkslösa revolt mot (...)

ja.
och först ska mfmb spela in nytt material, som ett sista grandiost livstecken innan vi låter ödet bestämma vår framtid här. bensin hittas här. att digfi publicerar en artikel om tvåtusentalets absolut vidrigaste populärkulturella fenomen ter sig så klart obegripligt, men retar mig inte desto mindre till vansinne.

och nu tar ju tiden slut igen helvete helvete.