2NITE!!!
ni kommer aldrig uppleva något bättre.
12.9.09
10.9.09
jag pinnar runt i norra stockholm och minns hur det var att vara vuxen. innan jag lät mitt liv dränkas i alkohol, innan jag började penetrera allt med puls. två år sen. det var en vacker tid och jag är lycklig över att ha hittat tillbaka.
jag träffar inte människor längre, jag tittar på dem. utbyter några artighetsfraser på sin höjd. någon möter min blick på tunnelbanan och mättar mitt behov av socialiserande för den dagen, sen går jag hem och somnar.
mfmb är ju självklart en motvikt. vi spelade i stockholm och i finland förra veckan. fantastiskt. det är kombinationen av livet här och livet där som gör tillvaron så vacker. och att jag lärt känna någon som varken uppmuntrar eller låter sig sänkas av mina avigsidor. för där finns också många minnen, från när någon sa "var glad!" istället för "jävla tönt!". sånt är bra för mig.
och jag tänker på varför jag befinner mig här.
undrar varför det var så självklart att flytta från bollnäs efter studenten. som om jag aldrig ens övervägde att stanna. det senaste året har ju på många sätt varit en jävla pärs, men jag har desperat klamrat mig fast vid stockholm för jag har tänkt att "släpper jag taget så blir allt bara ännu värre". klockan är 06:55, jag röker en cigg på södermalmstorg för tunnelbanan mot mörby centrum går först om sex minuter, det är höst i luften och jag har alltid älskat hösten, det är min årstid det. på hösten blir jag kär. kanske inte nu, för det krävs mer ju äldre jag blir, men förutsättningarna räcker gott och väl år 2009. djupa inandningar, en sista blick mot orange himmel, och sen låter jag kollektivtrafiken föra mig vidare norrut. jag känner mig... trygg.
och med dig tappar jag all prestige för du har ingen prestige.
med dig tappar jag alla pretentioner för du har inga pretentioner.
med dig tappar jag min cynism för du är inte cynisk.
du formar mig till det bättre och för det är jag evigt tacksam.
du är ingen speciell egentligen.
du är bara så jävla grym.
31.8.09
00-TALETS 100 BÄSTA LÅTAR

ja, vad fasen.
det är ju lite i ropet, ni vet.
jag samlade ihop trehundra grymma låtar och rangordnade sedan de hundra bästa. trevligt tidsfördriv, jojomen! så varsågoda, här är mina favvohitz från det gångna årtiondet:
- kalle j - vingslag
- arcade fire - rebellion (lies)
- midlake - roscoe
- liars - the other side of mt. heart attack
- daft punk - television rules the nation
- electrelane - the valleys
- håkan hellström - jag har varit i alla städer
- phoenix - everything is everything
- animal collective - grass
- the tough alliance - make it happen
- kanye west - stronger
- silverbullit - star
- erik de vahl - shout it out
- broder daniel - when we were winning
- the embassy - some indulgence
- the knife - silent shout
- the radio dept. - pulling our weight
- junior boys - in the morning
- vashti bunyan - here before
- daft punk - one more time
- amerie - 1 thing
- antony and the johnsons - what can i do?
- play paul - la la land
- final fantasy - this is the dream of win & regine
- wilco - i am trying to break your heart
- outkast - ms jackson
- mattias alkberg bd - haparanda here we come
- studio - origin
- lamchop - the decline of country and western civilization
- andreas mattson - the summer of speed
- the hidden cameras - the man that i am with my man
- thieves like us - drugs in my body
- fibes, oh fibes - get up
- three 6 mafia - stay fly
- lcd soundsystem - daft punk is playing at my house
- hot chip - the warning
- håkan hellström - ramlar
- cat power - the greatest
- hwasser - about that promise
- bad cash quartet - big day coming
- moneybrother - they're building walls around us
- air france - never content
- burial - archangel
- the avalanches - since i left you
- justin timberlake - my love
- superpitcher - lovers rock
- handsomeboy technique - quiet place
- fleet foxes - your protector
- franke - ställs mot dig
- coldplay - trouble
- eric prydz - call on me
- franz ferdinand - take me out
- johnny boy - the generation that bought more shoes and you get what you deserve
- the tough alliance - leg 7
- the strokes - last nite
- le sport - your brother is my only hope
- the white stripes - seven nation army
- deportees - when they come
- the honeydrips - fall from a height
- justice - DVNO
- nordpolen - skimret
- radiohead - there there
- the plan - let's leave
- D12 - purple pills
- jens lekman - you are the the light
- animal collective - did you see the words
- robert wyatt - just as you are
- silverbullit - run
- the libertines - can't stand me now
- lil wayne - a milli
- delacroix - wait is all we do
- the magnetic fields - i thought you were my boyfriend
- women - black rice
- [ingenting] - dina händer är fulla av blommor
- beyonce feat. jay-z - crazy in love
- unarmed enemies - on track
- nicolas makelberge - dying in africa
- kalle j - J.U
- the paper merchants - the lovers
- holy fuck - lovely allen
- juvelen - watch your step
- daft punk - the brainwasher
- private stash - when my condition is alright
- blur - out of time
- fattaru - 100 spänn
- kanye west - all falls down
- maher shalal hash baz - open field
- parker lewis - via emilia
- ratatat - lex
- fontän - early morning (version by studio)
- clap your hands say yeah - in this home on ice
- milky - be my world
- jeans team - berlin aum meer
- the hives - main offender
- the golden filter - solid gold
- wavves - friends were gone
- ikons - guns
- alan braxe & chris menace - lumberjack
- the streets - fit but you know it
- hal - worry about the wind
medhåll och invändningar uppmuntras.
spotify? playlist här dårå.
24.8.09

sommaren 2009 tog slut i lördags i en bisarr folkpark utanför alvesta. temperaturen sjönk under tio grader och vi drack alkohol som besatta för att inte frysa ihjäl. jag vaknade på golvet i vår loge, reste mig upp, föll omkull, reste mig upp igen och där stod jag, lutad mot ett staket, och tänkte att jaha, nu har hösten kommit.
dagarna innan var det toksommar i malmö. spelningen på debaser var underbar - en miljon mackapärer på scen, så himla mycket ljud hela tiden, liveprojektionerna gav en helt ny dimension (tack axman!) och de nya låtarna satt som ett "smäck". tora berättade att någon i publiken hade muttrat "jävla nöjesguidenband!" och det tar vi väl som en komplimang.
om lite mer än en vecka (onsdag 2 september) spelar vi på nalen i stockholm. det kommer överträffa allt, jag lovar.
nåväl.
detta är victor nilsson, sångare i mfmb. i bilen på väg hem från tyrolenspelningen slog det oss plötsligt att victor är skrämmande lik teskedsgumman, men vi kunde inte riktigt avgöra varför. teskedsgumman har ju två uppenbara attribut: 1. hon är liten som en tesked (ibland) och 2. hon är en gumma. slå en ytterligare kik på bilden ovan. som ni ser är victor varken 1. liten som en tesked, eller 2. en gumma. så VAR finns den gemensamma nämnaren? "teskedsgumman slog ju igenom i 1967 års julkalender" (källa: wikipedia) sa någon, så vi frågade victor om han också har varit med i julkalendern men det hade han inte.
- kan du prata med djur?
- nä.
- bor du i en stuga på landet med din gubbe?
- nä.
- har du ditt hår uppsatt i en lykke li-knut?
- nä, jag har lugg.
sen kunde vi inte komma på nåt mer. jag grubblar fortfarande. detta håller mig vaken om nätterna. jag kan inte fokusera på något annat.
NÅNTING är det ju.
18.8.09
jahapp jahapp...
full rulle till malmö.
imorgon spelar jag och jocke sköna hitz på debaser. 20:00-21:00 var det visst. efter det dansar vi väl istället. dan lissvik dj:ar inomhus - tufft!
mfmb måste repa jättemycket. eller, det är väl mest jag som måste repa. de andra har plitat ihop typ trettio nya låtar och jag fattar ingenting. på fredag ser ni ett uppdaterat mfmb på malmöfestivalen, fresht och peppat och med liveprojektioner signerade nisse axman. sheasheashea spelar innan oss, hon är grym. mer info om kvällen häradårå.
dagen efter drar vi till växjö.
länkkk.
01:00 går vi på scen. passar bra. och så får jag ju äntligen möjlighet att se deportees live! prima bananer.
därefter hägrar nalen, finland och blnz beatcrews 0278-partaj men det kan jag skriva mer om sen när det börjar dra ihop sig.
informellt nu.
orkar inte annat.
men glad, ofta.
14.8.09
i mitt huvud har jag skrivit hundra texter om dina händer är fulla av blommor och jag kan känna att det räcker så. alla hör den låten med samma öron, alla låter den drabba samma hjärta.
lägg det på mig.
det mest avdramatiserade, det mest avslappnade, det mest villkorslösa...
ibland väger det fan tyngst av allt.
17.7.09

jag förblev vaken hela natten för jag läste en så himla spännande bok om öland. vid sextiden gick jag ut på balkongen och välkomnade de första solstrålarna men nu börjar värmen bli outhärdlig. lyssnar på jens lekmans sommarmixtape (tanka!) och fnittrar åt den ihopklippta dialogen mellan alicia keys och michael carlsson 15:10 in i mixen; keys raggar järnet på carlsson och han bräker fram dumma svar på överdrivet göteborgsk engelska. "so, what do you do?", "well, i play in this band, you know... the honeydrips", "ah, that's interesting", "ehh... yes". tihi tihi! sen började jag tänka lite på bitterhet. läste nånstans att under frankes spelning på way out west häromåret uttryckte sångaren iskalla kommentarer om sin exflickvän och hennes nya kille, typ "hoppas att det är skönt när han knullar dig". jag var ju inte ens där, men storyn rev ändå stora hål i mig. det fanns så mycket att relatera till, en gång i tiden.
och då började jag tänka på den gång i tiden som var förra våren förra året. i fyra månader jobbade jag som annonsförsäljare på en konkurrent till eniro. galen bransch, det där. min chef var en gammal heroinist och biltjuv, eller fan, mycket pekade på att han fortfarande höll på med såna hyss. hur som helst hade killen suttit i fängelse i sammanlagt fyra år (han förlängde sina straff med 13 månader för att han kontinuerligt smugglade in hasch - "det var värt det") och körde bil till jobbet varje dag trots att han saknade körkort. en dag kom han till jobbet med ett stort stycke renkött som han sedan, med galenskap i blicken, satt och karvade bitar av. när han avslutade matpauserna högg han sin kniv i skrivbordsskivan. hålen blev många centimeter djupa och jag var livrädd. en annan gång ropade han in mig på sitt kontor, fler säljtips tänkte jag men nej, han ville bara bygga nåt slags förtroende genom att visa mig sin vapenlåda. "kolla härå!!" flåsade han förtjust och plockade fram polisbatonger, knivar, katanas och knogjärn. jag blev snabbt duktigaste säljaren på kontoret, men efter den där demonstrationen var jag noga med att aldrig bräcka chefens resultat. många gånger fick jag väcka honom när nån från huvudkontoret ringde, för han tog ofta tupplurar på golvet. "säg att jag är upptagen med en kund" mumlade han och somnade om, och jag trivdes ändå rätt okej i det vansinnet. det var hög rotation på personalen. de flesta slutade efter ett par dagar. en tjej hade precis hoppat av gymnasiet, en månad innan studenten, för att "snabbare komma in i vuxenlivet" eller hur hon nu uttryckte det. hon var rätt tydlig med det mesta - på sin första arbetsdag sög hon av mig på jobbtoaletten. hon kan ha haft fler begåvningar, men att sälja internetannonser var inte en av dem; efter knappt en vecka sjukskrev hon sig och kom aldrig tillbaka. den stora andelen kortvariga kollegor ökade dock sammanhållningen mellan oss som faktiskt lyckades sälja något. jag blev riktigt bundis med en kille vid namn abdul. han hade spelat fotboll tillsammans med zlatan och blev upplockad av nån agent från arsenal efter en lyckad insats i nån juniormatch med malmö ff. som fjortonåring flyttade han till london med en lovande karriär framför sig, men i en av de första matcherna missade han en straff och fick därefter psyket knäckt av fotbollsidiotins england. killen kunde inte gå och handla utan att folk skrek och spottade efter honom. så han flyttade hem och började köra lastbil istället innan han hamnade på samma företag som mig. han hade barn och fru att försörja, och när jag fick höra att malmökontoret hade lagt ner (inte konstigt med tanke på vem som var in charge!) blev jag lite orolig över abdul, tills jag träffade på honom i vintras på en pizzeria på möllan. han blev överlycklig av att se mig och berättade att han hade fått jobb på en budfirma och att hans fru var gravid igen, en dotter på väg! "ta hand om dig, boss!" ropade han när jag gick därifrån (av någon anledning kallade han mig alltid "boss") och jag blinkade hårt för att inte få tårar i ögonen. det kändes så jävla fint, bara.
min chef släpade med mig på ett möte i en liten källarlokal vid triangeln. det gällde en ny auktionssajt som utgick från formeln att man värvar medlemmar som värvar medlemmar som värvar medlemmar och sen tjänar man en viss procent på allas säljande och köpande. "vi är första gruppen i sverige som satsar på detta, alla i det här rummet kommer bli miljonärer" fastslog sajtens representant lyriskt efter sin presentation. jag tittade mig omkring och insåg att jag var den enda som utstrålade skepsis. "ursäkta, jag kanske har missuppfattat totalt, men det här låter ju som ett pyramidspel och det är väl olagligt?". stämningen blev genast dämpad men representanten bara log och satte igång en lång förklaring. "ja, det kanske kan verka så, MEN...". jag fick ingen klarhet alls men de andra verkade nöjda. många kollegor, däribland chefen, satsade stora pengar i projektet. antingen är de miljonärer nu, eller så sitter de på kåken. well, chefen sitter ju på kåken oavsett.
vi åkte till jönköping för att bonda med folket på huvudkontoret. alla hotell var uppbokade på grund av nån mässa, så vi fick bo i en liten stuga på en camping. det var inga crazy bananas-roliga dagar, men jag och abdul pratade om kvinnor på kvällarna, jag fick sms av någon och han frågade "är det din flickvän?" och jag hade aldrig sett det så, men jag förvånades över hur bra det kändes att svara "ja".
det blev aldrig så, riktigt.
jag drog bara ut på allt.
sen började mfmb sprattla, som en ål i en stekpanna.
15.7.09

inget band tar mig tillbaka lika mycket som wilco.
de har släppt en ny skiva som håller samma häpnadsväckande höga klass som yankee hotel foxtrot och det blir typ sommar 2006, kvällspass på hällagården, tanterna och farbröderna hade somnat, jag städade köket och lyssnade på wilco, sen blev klockan kvart över nio och anna mötte mig vid utgången och vi cyklade hem och lyssnade på wilco, anna tyckte att jesus etc var världens bästa låt och jag kände precis likadant.
ungefär i samma veva lärde jag mig spela piano.
sen knåpade jag ihop den här:
>>> DDID - reservations (wilco cover).mp3
--
hultsfred! vilket kalas! inte vår bästa spelning kanske, men mycket roligt ändå. sen finns det ju ett visst behag i att läsa sånt här efteråt. på tal om fina ord så var groove ytterst entusiastiska över vår skiva. "om inte kvintettens struttiga feedbackdisco inte sparkat in dörren hos vartenda factory- och the dfa-fan inom ett halvår, då ska jag äta upp mitt kaksmuliga skägg".
han får nog äta skägg, han!
men ändå!
ja...
så kommer jag hem till stockholm efter tokveckorna och jävlar jävlar, det kommer ta tid att acklimatisera sig. egentligen skulle jag åka tillbaka och spela på möllevångsfestivalen den 21 juli men vi tvingades ställa in eftersom en annan stadsfestival, sveriges största, har lite underliga krav på sina bokade band. fyra veckor huvudstad nurå. jag har spelat synth oavbrutet i två dygn and counting.
snart lämnar jag rågsved.
jag kommer åka tillbaka hit och minnas men just nu minns jag ingenting alls.
wilco will love you, baby, sjunger jeff tweedy och han sjunger det så fint att det tröstar även när det inte finns något att trösta.
10.7.09
roskilde var som roskilde bör.
vi såg en tornado.
eller, en tromb var det väl, men om ordvalet står mellan tromb och tornado, kom igen, klart man kör på sistnämnda. den slet upp tält och väskor ett tiotal meter opp i luften. tornadon var långtifrån den mest minnesvärda upplevelsen på festivalen, men jag varken vill eller orkar berätta om något annat.
jag längtade efter någon, och häromdagen åkte jag till lund och träffade.
hon saknar allt jag avskyr hos mig själv.
jag pratar oavbrutet i femton minuter, för jag står inte ut med tystnaden, sen andas jag och ser på henne och hon hinner säga alla ord på alla språk utan att säga nånting alls.
sen börjar jag prata igen.
för jag tror att jag ska kunna hinna ikapp.
ikväll spelar mfmb på hultsfred. förutsättningarna är perfekta för att vi ska göra vår absolut bästa spelning någonsin. det kommer bli så. de nya låtarna har växt färdigt, och så har vi slängt in gamla grejer för att göra spellistan HELT - JÄVLA - OPTIMAL.
fy fan vad jag ser fram emot.
det finns så mycket jag avskyr hos mig själv, men jag älskar att jag spelar i mfmb.
och jag älskar att hon ser igenom mig utan att se ner på mig.
6.7.09
29.6.09
i lördags: sommarens hittills finaste natt. eller, sommaren började väl mer eller mindre just då. taxi till västra hamnen efter debaser, havet är skitkallt men sen blir jag kär och när man är kär så fryser man ju inte alls. och jag vill inte leva ett tråkigt liv. inte nu. vi skrattar hela tiden och jag spelar i världens bästa band, människor är snälla, de vänder inte bort blickarna längre, det ligger ett nytt skimmer över allting här.
och så snuvar jag någon på den yttersta triumfen.
inget tråkigt liv här inte!
26.6.09

tut tut säger tåget och rullar så sakteliga iväg mot malmö. det är varmt varmt varmt, himlen är klarblå och oj vad jag ser fram emot de kommande veckorna. herrejisses, jag kommer inte tillbaka till stockholm förrän i mitten av juli! då har jag glömt allt och allt har glömt mig.
här spelar mfmb:
tisdag 30 juni kl. 16:30 - roskildefestivalen, pavilion junior
fredag 10 juni kl 22:00 - hultsfredfestivalen, stora dans (SPELTIDEN!!! SPELTIDEN!!!)
vi har ju massa annat inbokat senare också, kolla myspace, och vissa grejer är inte helt bekräftade än men det blir en grym sommar.
ikväll ser jag ratatat på debaser.
då blir man nog pepp, jojomen.
bäst på where the action is 2009: perssons pack. fenomenalt! blev även sällsynt betagen när neil young började grunga loss. pixies lät bra på avstånd (stod och hinkade öl med per-anders när de lirade) och något annat är inte värt att nämna, jag var bara där på fredagen.
men hörni! nu ska jag länka litegrann.
allscandinavian.com la ut en fin recension på mfmb-vinylen. sen frågade de om vi ville ställa upp på en svårbegriplig Q&A-intervju och det ville vi ju. roskilde tycker att vår musik är "perfect for everyone whose inner discoteque is always playing new order and depeche mode". världens finaste the sounds tipsar om oss i en intervju med transition, och fyfan vad glad man blir! slutligen, om någon har missat recensionen på dagensskiva.com så hittar ni den här. jag gjorde bort mig lite med den där korkade kommentaren, men ja... stundens hetta.
äh.
nu råkade jag tänka på na och då tog alla andra tankar slut!
18.6.09
vi bodde i en trea på värnhem, victor spelade ofta mr suitcase-remixen av south america, janivet nicolas makelberge, och det rycker i varje känslospröt när jag lyssnar på den nuförtiden. vi kollade på tv. boston tea party och upp till kamp och two and a half men. bara tv inget internet, hur klarade vi oss utan internet??? nån gång i veckan: 20 kronor för en timme på internetcafé. folk frågade oss varför vi inte hade skaffat facebook än - vi frågade "vad är facebook för någonting?". christine jobbade på metro och en dag kom hon hem med en massa ris, sånt ris som ligger i påsar och som blir helt perfekt kokat utan att klibba. det blev många middagar. jag tjänade bra pengar, köpte vin då och då, satt i fönstret med vinglas och cigarett, ville ha någon att pussa på. vi dj:ade på kb, jag pussade på någon, pussade på två, tre kanske, svarttaxi hem, hittade victor sovandes på badrumsgolvet och han såg så lycklig ut, jag var också lycklig. hon väckte mig på morgonen, "skulle inte du jobba idag?" och det skulle jag ju, jag jobbade hela jävla tiden kändes det som. bakfyllan var så hård att balansen sattes ur spel, jag stod bara och gungade vid kassan hela dagen fy fan fy fan. men helvete vad lycklig jag var. sen köpte jag kinamat och tog treans buss hem, victor spelade south america och kanske kanske slog det mig att just den låten skulle dränka mig i nostalgikänslor två år senare. eller, jag hade nog ingen aning. nuet var liksom aldrig mera nu än vad nuet var då.
10.6.09

deportees when they come är en av de där låtarna.
jag är 15 år igen och jag går i skogarna kring sommarstugan och lyssnar på mp3-spelare med kapacitet på 64 mb. där var man tvungen att välja musik med omsorg hörni! jag konverterade alla låtar till wma för då fick jag plats med dubbelt så många låtar. 15 stycken! det fanns inte mycket i livet att hurra över, men jag spelade gitarr och såg hela tiden flera år in i framtiden. en vecka innan gymnasiestarten förlorade jag oskulden och blev människa.
nurå, spy bar, gubbrummet, söndagmorgon minsann för solen lyser in i smala strimmor, jag har fel i huvudet, jag säger rätt saker jag säger fel saker, jag är en jävla bonde, jag är en hopplös människa, vi pinnar vidare, dricker champagne tror jag, det är en knepig morgon, det var en knepig natt, jag har tänkt på mig själv som 15-åring hela tiden och jag har tänkt "vad skulle jag känna?" och jag tänker att jag skulle ha blivit rädd.
mitt 15-åriga jag hade älskat deportees when they come precis lika mycket som jag gör nu.
men allt annat hade skrämt skiten ur mig.
tänk va!
6.6.09
brusa högre lilla å-bloggen om gunnar hökmarks europeiska matresa.
jag krackelerar.
och tusen små skärvor sebastian hyser ej längre några tvivel om vem som får hans röst imorgon.
27.5.09

bilden är så fin att den bara måste visas upp här.
idé och förstaskiss:
sebastian hedberg och natan forslin
slutgiltig version/kollage:
max bezart persson.
tack till:
victor nilsson, sara shakarchi och steven spielberg.
jaja, ni vet vart ni ska befinna er ikväll. jag kommer spela skivor också. mest grejer från 2006, men det var ju ett sjujäkla popår, det.
26.5.09

jag blev veckans artist på digfi.
det är roligt, det gör mig glad.
ladda ner låten om ni känner fört:
>> undulator - O1.mp3
(tidigare upplagd på bloggen under namnet blndr - 0252, men den här versionen är uppfräschad och utökad)
mfmb spelade i göteborg i torsdags. jag fick bo på hotell, jag. flax. och imorgon gör private stash livedebut i malmö, på debasers uteservering. vi har fan bott i replokalen de senaste dagarna och jag har nog aldrig varit såhär förberedd på något. det MÅSTE bli perfekt. private stash är halmstrået, vet ni.
ha ha, halmstrå...
vilket ord.
12.5.09
sen måste jag ju berätta att jag äntligen har lagt labbarna på ett externt ljudkort! gåva från morbror per-anders som tycker att det är en skam på torra land att jag genom alla år tvingats spela in musik med så kass ljudkvalitet. i teorin innebär även detta att private stash kommer kunna knåpa ihop nya låtar endast genom att skicka filer fram och tillbaka över "webben". jag behöver alltså inte träffa victor över huvudtaget! så obeskrivligt skönt att slippa den där jävla fittan.

njaa. inget vidare, det här. svårt med weblogs. svårt vara fyndig och intressant och lagom personlig. jag är bra på pingis. och på att sova! när jag vaknar på morgonen (eller, ganska ofta, sent på eftermiddagen) tänker jag: "det här gjorde jag bra!".
en kompis berättade en gång att han hade träffat e-type på en krog i stockholm. de hamnade i samtal om musik (kompisen ifråga sjunger i hårdrocksband) och e-type visade prov på häpnadsväckande självinsikt när han gav rådet "bli aldrig, aldrig som jag!". kompisen fick lova att aldrig berätta om deras samtal för någon, varpå e-type hoppade in i en taxi och for iväg. oavsett sanningshalt så är det ju en fantastisk historia.
själv blir jag alltid så äckligt inställsam när jag träffar celebriteter. på kalasturnéns stopp i gävle 2004 bad jag filip & fredrik skriva sina autografer på min arm (rrhhh skamsköljning!!!) och passade samtidigt på att förklara att de minsann "personifierar framtiden för svensk television". fredrik sa "tycker du det?" på ett ganska drygt sätt och jag bara "jaaa". och så har vi ju popfolket. frasen "du gör världens bästa musik" har jag än så länge hunnit framföra till andreas mattson, mattias alkberg, johan t karlsson, andreas tilliander, dan lissvik och många fler som jag inte kommer på just nu. när vi spelade med the faint förra hösten försökte jag på alla sätt bli tjenis med bandmedlemmarna. det mest pinsamma ögonblicket var när jag mötte basisten i trappan till logerna; han bar på några pizzakartonger och jag ville säga något, vadsomhelst, så jag pekar och utbrister glatt: "pizza?". och vad svarar man på det, liksom? killen nickade och gjorde tummen upp. själv sprang jag med blossande kinder ut till load in-ingången och hetsrökte tre cigaretter. jajaja. värst är hur som helst en grej som utspelade sig på vår tysklandsturné 2006. vi slår ihjäl tid på dresdens gator och hamnar i en liten musikaffär. en man ur personalen kommer fram och undrar om han kan hjälpa oss med något. jag svarar snabbt "no thanks, we're just looking" och tillägger: "we're musicians". åh herregud. kanske går det inte att formulera i text hur erbarmerligt löjlig den kommentaren lät där och då, men bandkamraterna fann den så rolig att vi fortfarande inte kan gå i närheten av en musikaffär utan att någon reciterar min fadäs. "we're musicians"!!! vad fan ville jag mena med det??? som att gå in i en butik som säljer golfutrustning och skandera "jag spelar golf, jag!". fy fan fy fan fy fan, vilken äcklig liten människa jag är.
anywayzzz...
imorgon går ni på klubb håll ihop på bonden, hör ni det?
v-dogg live, sebastian och natan bakom diskjockeybordet.
premiärspelning för nya mfmb-låten!!!
2.5.09
jag glömmer allt.
stockholm ersätter för det är det enda stockholm kan, och april har aldrig varit min kompis. censurerad är jag också. tänk att falla för mao zedong. galet, wow! fick hem ny musik med burial, nån splitvinyl där även four tet medverkar. tänker på malmö januari, februari eller nåt, 2008, det bara regnar hela tiden och jag har precis fått sparken från åhléns city, pallar inte sitta i lägenheten hela kvällarna så jag promenerar tusen mil, runt runt och till slut lär jag mig hur staden är uppbyggd, hur allt hänger ihop, och i hörlurarna finns bara burial, jag var väldigt konsekvent de där veckorna, konsekvent och deprimerad eller ja, konsekvent deprimerad. nåväl. jag fyllde 21 år nyligen. spenderade fyra dagar hemma i kilafors. brorsan hade köpt resident evil 5, "jag hinner aldrig spela igenom det" tänkte jag men jojomensan. jag är fan kungen av resident evil. det får jag ju inte ligga för direkt, men ligga har jag gjort tillräckligt det här året. fy fan egentligen. "sebastian hedberg sebastian HEDBERG sebastian SEBASTIAN SEBASTIAN hedberg!" sjöng jag en gång många gånger, ren provokation eftersom hon ständigt tjatade om hur självfixerad jag är. men det kändes ändå lite så. sebastian hedberg - vilken jävla kille! jag spelade parodin av mig själv. nu vet jag inte hur man gör längre. egot tar väl stryk när jag börjar bry mig om fler än sebastian hedberg. nä darlings ni vet att jag överdriver. allt är bara så luddigt jämt, mer och mer ludd för varje dag som går utan att jag får spela musik. 21 maj är nästa gång, i göteborg med this is head. innan dess ska jag och natan dj:a på bonden bar när klubb håll ihop kör blnz beatcrewkväll 13 maj. också ska mfmb släppa ny låt. håll ut en vecka eller två, ni väntar på något gott. jamenhursomhelst, här sitter man och mår helvete. VAFAN. det behövs ju en prestation eller två. mitt hjärta kan också slå i 120 bpm. jag vill också vara bekväm med sakernas tillstånd. än så länge värjer du dig mot allt, men en dag gör jag nåt du inte kan värja dig mot. det finns där. stockholm ersätter. åh, jag har ju verkligen försökt känna något där det finns en framtid för att känna något men då gapar jag efter galen tunna. inte ens kuken är ju enkelspårig. även kuken kan bli kär, tror jag. vad nalkas nu? sommaren? inte illa. jag och natan och ehlers och sergio grillade i tantolunden, promenerade förbi kolonilotterna och hamnade på värsta klippan högt över allt och där sitter vi och är lite fulla och i vissa ögonblick tycker man att precis allt är så värt. att livet här ändå är that crack. jag är inte 17 år, mitt hår är gråsprängt, jag har inga pengar, och jag måste alldeles för ofta skriva avfärdande sms. men kom igen, generellt är ju det mesta ändå that crack. i tre fyra månader till sisådär.
16.4.09
PRVT STSH IS NOT DEAD

private stash spelar på debaser malmö 27 maj.
länk.
pacific dj:ar, det blir fint. tyvärr spelar även några jävla tweepoppare från brooklyn men de behöver ni ju inte bry er om. låt dem "hålla på". jag tänker inte vara dum på dem, jag tänker vara snäll.
"Private Stash består av Victor Nilsson och Sebastian Hedberg, till vardags aktiva i electrorockbandet MFMB. I detta projekt går dock tongångarna mer åt ambient pop. Spelningen på Forever Vacation blir duons Malmödebut, och det kommer bjudas på uteslutande nytt material. Fresh!"
oj oj vilken magnifik presentationstext, vem har skrivit den egentligen? jamen det är ju så klart jag som har skrivit den, tjolahopp tjolahej!
jocke blev intervjuad i ljusnan om mfmb:s senaste bravader.
han är ju bättre än mig i intervjusammanhang.
jag kan aldrig hålla mig till ämnet.
gör bara bort mig.
igår var jag på studentfest och där slog det mig hur jävla gammal jag börjar bli.
11.4.09
"I'M THE GENIOUS VOICE OF A GENERATION, SO I'M NOT GAY"

hehehehe. högtidsstund varje gång nya south park-avsnitt dyker upp på cyberspace. det senaste, säsong 13 episod 5, inleds med att cartman och jimmy hittar på "världshistoriens roligaste skämt":
- do you like fish sticks?
- yes.
- do you like to put fish sticks in your mouth?
- i guess.
- what are you, a gay fish?
det hela går allså ut på att "fish sticks" uttalas likadant som "fish dicks". skämtet sprids över hela landet. conan, letterman och leno använder det i respektive talkshows och folk skrattar så de kräks. den enda som inte uppskattar lustigheten är kanye west. han fattar inte poängen utan blir bara oerhört förolämpad och förbannad över hur någon vågar likställa honom med en homosexuell fisk, för han är ju minsann "a genius, the most talented musician in the world! if i was a homosexual, or a fish, i would know!". detta är alltså trey parker och matt stones sätt att driva med killens distanslösa hybris, och det blir givetvis förbannat kul. kolla avsnittet här eller här. notera även hockeyfrillan. nån som vet om kanye fortfarande ser ut så eller om det var nån tillfällig grej? sjukt oavsett.
annars då? jag har varit ensam ikväll. gick ut en stund. till och med rågsved är vackert i vårskrud. det finns så mycket som är vackert.
ibland blir det så vackert att jag fäller en tår eller två!
9.4.09
ÄGG

joråsatte...
tackar tackar för så himla fina dagar i göteborg, helsingborg och köpenhamn. vi har hittat tillbaka till något. till vanvettig oförställd jävla energi. jag blir så lycklig av att återigen se victor ligga på scengolvet och sprattla med benen, så som han alltid gjorde under våra första spelningar 2005, men inget havererar, vi ror båten i hamn, och det är ett vackert recept på framgång.
jag klev av tåget på stockholms central. då ringde jocke.
"vill du höra en god nyhet?" frågade han.
och jag kan inte ta in att vi spelar på roskilde i sommar. det övergår mitt förstånd. så jag säger inget mer om det nu.
jupp...
jag blev intervjuad av helsingborgs dagblad inför the sounds-turnén och det blev helt okej. (edit: vad falls! själva frågorna har tydligen fallit bort ur intervjun. endast svaren kvarstår. hur har det gått till???)
på lördag spelar vi på debaser slussen (tredje gången på ett halvår!) tillsammans med kanadensiska circlesquare. stora massan är väl hemma i typ ludvika under påskhelgen, men ni stackare som blir kvar i stan borde definitivt pallra er dit. vi bjuder på ägg *not*
jajaja. skryt och slå på bröstet som alltid, men jag har flest googleträffar på mfmb och då är det väl lika bra att ge folk vad folk vill ha.
pusshej.







