GÄVLES TJUGOANDRA MOMENT

på mfmb-myspacen skriver vi att vi är den perfekta motsatsen till gävle-emo.
jag brukade i alla möjliga sammanhang uttrycka mitt förakt mot den scenen, jag knöt mina nävar och gjorde mig ovän med varje emosympatisör jag träffade. det var inget krig direkt, men hela tiden ett statement som betydde sjukt mycket för mig.

och sen inser man ju att det är rätt barnsligt att hålla på sådär och man taggar ner.

dock - gävleborgs musiktävlingar (musik direkt och musikpriset) gör mig fortfarande bedrövad. gamla gubbar och tanter och hårdrockare och fritidsledare belönar länets sämsta band år efter år, (alltid verksamma inom genrerna emohardcore, skatepunk eller singersongwritersörja) skickar dem till att komma sist i nån jävla riksfinal och hoppas på bättre lycka nästa gång.

gävle är fan sämst i sverige på musik. jag tänker på östersund eller jönköping eller umeå eller växjö eller lund, alla mellanstora städer som är eller har varit helt tokgrymma på att få fram nya banbrytande och begåvade band. de finns här också men gubbarna och tanterna och hårdrockarna och fritidsledarna lurar kidsen att tro att det enda som funkar är pistol mot tinningen-gester och låttitlar som "so lost", "for now", "i'm gone" eller vadfansomhelst som inte säger nånting alls egentligen. för inget av de där banden skulle ju nånsin få ett uns respekt av alla människor som kan musik, bryr sig om musik, älskar musik. om du är 14 år har du en giltig ursäkt, annars är du bara dum i huvudet.

--

en annan grej som jag reagerar på är 1000apor.
jag har funnit behållning i det mesta som alex schulman har tagit sig för (motsatsen gäller calle som faktiskt inte kan skriva alls) och blev därför omåttligt besviken när brödernas hajpomgivna humorsajt slog upp portarna den 1 april och visade sig vara inget annat än ett avsevärt mycket tråkigare spermaharen. en parallell som blir smått tragisk då det roligaste 1000apor har att erbjuda är en påhittad (vilket aldrig framgår - poäng för det) killinggänget-blogg där "robert", "johan", "henrik" och de andra vältrar sig i gammal nilecitynostalgi via youtubeklipp. spermaharen var briljant från första sekunden för att den skrevs av komiker, schulmans må vara skickliga mobbare men inget mer. och hur neonarcissistiskt är det inte att förutsätta att varje människa trånar efter att få följa calle och alex sms-trafik? well. ytterst lite på sajten är helt värdelöst och det känns som att kvaliteten höjs en smula varje dag. det kanske tar sig, som man säger.

--

hennes närvaro slår på knappen för välmående och hennes frånvaro slår av den.
jag har sett no country for old men så många gånger och sällskap har bestått av andra än henne men hon säger "men gud!" så fint och förstår varje nyans och även om hon kanske hellre ville se titanic igen så tycker hon inte att tiden var bortkastad, tvärtom, och jag tänker att så där är vi ju. vi slösar bort tid som kunde ha använts till att hitta något bestående, något tryggt och stabilt och oförstört men jag vill verkligen inte. jag skrattar förläget, "heh...", tittar åt ett annat håll och tvivlar intensivt inför dig och dig och dig och dig och dig men inte inför henne. och alla tvivel hon besitter är mitt bränsle. alltid.

jag önskar att jag fungerade annorlunda.