ÄLSKLING HÅLL MIG HÅRT

hur beskriver jag det här?
jag har hållit vingslag som världens bästa låt i två år nu, och detta är effekten av vingslag gånger tusen. jävlar i helvete! mina ögon är alldeles vattniga, huden knottras, hjärtat slår för snabbt och jag måste hela tiden påminna mig själv att andas, för den här låten slår ut hela mitt system.

lägg din arm omkring mig
älskling, håll mig hårt
när den sista dansen går
är bara mörkret vårt

det är det vackraste vi någonsin hört.

>>> kalle j - i skydd av mörkret.mp3
(direktlänk via junge herzen)

såhär ser de närmaste månaderna ut för mfmb:

04/3 - klubb krajj @ inkonst, malmö
12/3 - club misf*ts @ redrum, helsingfors
13/3 - club raw @ klubi (ilta), åbo
14/3 - hang the dj @ klubi, tammerfors
19/3 - micro @ babel, malmö
21/3 - huset i magstraede, köpenhamn
21/5 - klubb svanen @ jazzhuset, göteborg
30/5 - pop dakar, stockholm
09/6 - hultsfredfestivalen

i slutet av mars släpps the fine detail och heat like this på vinyl i frankrike. våra två senaste ep:s alltså, på varsin sida. vi snackar även med svenska skivbolag och allt känns bra. när jag kommer till malmö i samband med inkonstspelningen så lägger jag basspåret på the grand chase, (nygammal dänga, victors red light disco stod för originalet men vår version är väldigt annorlunda) vi spelar in den själva och den kommer bli helt förtjusande vacker. release i början av april kanske. heat like this har fått en del feedback på diverse ställen men jag orkar inte länka, är ni intresserade kan ni ju googla eller nåt. härligt wow! när mars månad är över så har vi spelat på varje klubb i malmö värd namnet: debaser, kulturbolaget, chokladfabriken, tröls, bodoni och så just inkonst samt babel (gamla jeriko). hah! där fick du sebastian anno december 2007 som jobbade på åhléns city, diggade FASHION och tänkte att "nej mfmb lyckas nog aldrig i den här stan". du din jävla nolla, epic FAIL för dig!

finland blir också magnifikt. vi spelar kring halv ett på nätterna, förband värmer upp åt oss, fina hotell bokade i alla tre städerna och arrangörerna betalar våra restaurangbesök! grädde på moset: i tammerfors har logen utrustats med en bastu!

bastu i logen!!!

ja hörnini ibland känns det allt bra fint att man satsade på musiken ändå.

EN BIFF AVVERKAR MAN JU I 180

digfi dissekerar morrisseys nya och jämför honom med magnus uggla; "en annan en gång briljant artist som fryst i en elak parodi på sitt tidigare jag".

"efter fem bitvis briljanta album fick han en megahit med ’IQ’ 1983 och har därefter fortsatt att göra samma låt om och om igen i 25 år. Den där oerhört märkliga kombinationen av umpa-umpa och ’Hej Tomtegubbar’."

helt magiskt formulerat tyckte jag, och vigde därefter en halvtimme till att plöja gammalt uggla-material på tuben.



bobby viking-klippet är snäppet bättre (alltså verkligen sinnessjukt grymt, kolla för fa-an) men filmen ovan plockar poäng på intervjun som följer framträdandet. magnus uggla flåsar "tja!", dråsar ned i fåtöljen och öppnar en zingo (rock!) varpå han pekar mot golvet och på omistlig sjuttiotalsstockholmska konstaterar: "jävla goa äpplen det där asså, tjacka ett halvt kilo idag" (rock igen!).

- du snackar ofta om dina polare...
- ja, mina polare. tengen till exempel - ah han ligger å kvartar nu, var väl ute igår, han ser lite deppi ut.

[...]

- det verkar som att du är jävligt destruktiv.
- vad betyder det?
- ah, att man vill förstöra sig själv, va.
- men de gör ja inte!

slutklämmen är också klockren. jag gillar det här. att gå från en låt som bobby viking till svennebanan-anthems som kung i baren och pom pom pom shobidoah känns ju rätt märkligt men det behöver jag ju inte skriva mer om eftersom jag alltid är sist i världen att uppmärksamma dylika faktum.

monstret mfmb spänner musklerna just nu.
lägesuppdatering kommer.

detta eländes satans mörker.
jag är en neandertalare i en kirurgisal ugh ugh! inget hanteras på rätt sätt. de river upp hud med vassa naglar, "blir du rädd när jag säger vad jag känner va?? är du skraj kanske??", men jag är inte skraj jag vet bara inte vad jag ska göra. saknar beredskap inför sånt.

men du faller inte in i detta.
om du någonsin öppnar dig så har jag en jävla livsplan good to go.

ikväll.
var där innan halv tio så hinner ni se this is head (de är bäst i världen) och dessutom kommer ni in fo' free! 22:15 (cirka) spelar mfmb (de är bäst i världen) och därefter ikons (de är bäst i världen, såg dem som förband till spiritualized och jävlar i mig vilket tryck det var!)

billy rimgard slår huvve på spiken hela tiden just nu, senast här om popcirkus och det positiva i programmets låga tittarsiffror. på tal om det: var han inte jävligt trist i onsdags, den där krunegård?

jaja.
peppzorz för gigzorz!

HULTAN

mfmb fick mejl av tobbe på bokningsbolaget: "hultsfred är fixat, nu jagar vi arvika och roskilde!".

ka-ching!

fin kväll igår på bonden, tack till alla som var där.
ni var jättefina.

ikväll.
113 attending på facebookeventet.

nån under 20 som vill komma? hör av dig så löser vi det.

(vi spelar strax innan 22, förresten)

som natan skrev i sms:
"vi köper lite öl och dricker sedan opp han!"

HEMSTAD TILL HEMSTAD

som ett yrväder en aprilafton kom jag till malmö i måndags. höganäskruset i en svångrem kring halsen. clara och lotten voro inne med skötekan för att hämta mig i västra hamnen, men det dröjde evigheter innan vi kommo i båt.

mitt kall: repetitioner med världens bästa band.
alltså ni har ingen aning vad som väntar er på debaser medis nästa lördag (31 that is). jag har utmärkt aning, och blotta tanken ger mig bånge.

sedermera falafelmaraton, frisörbesök, (har klippt mig på samma ställe i malmö sen jag flyttade dit - att vänsterprassla med nån salong i sthlm är uteslutet) nightmare on elm street i gustav och victors tvåa (de bor två meter från möllevångstorget, mitt emot rundgång!) och alla platser som är alla minnen som är allting i mitt hjärta. en vacker kvinna i malmö är alltid mer tilltalande än dito i min nuvarande hemstad, trots att de procentuellt sett är överlägsna i antal här. åh jag vet inte vad jag försöker säga. tre dagars berusande nostalgidimma har väl en viss påverkan på det sunda förnuftet.

merriwheather post pavilion, animal collective-skivan vars omslag jag skrev om här, har följt mig som en hoovrande jycke de senaste veckorna. den fascinerar mer än den förför. jag vill veta var alla ljuden kommer ifrån, hur de får allt det där galna att låta så självklart, jag vill veta hur de gör för jag vill göra likadant! men jag tänker aldrig "fan vilken grym skiva" som jag gjorde med deras odiskutabla mästerverk feels. och kanske kanske har det att göra med deakins frånvaro. fjärde medlemmen alltså, som fanns med i skapandet av de första plattorna men som hoppade av (tog en paus?) i samband med strawberry jam. ack så synd, för lyssna bara på briljansen i denna ratatatremix, vilken deakin trixade fram medan de andra tjommarna jobbade på merriwheather post pavilion:

>>> ratatat - mirando (animal collective remix).mp3

(lånad från gorilla vs bear)

JA en sak till!
pillsthrillsandbellyaches.blogspot.com
jag vet att den redan är länkad till höger, men ni får verkligen inte missa detta geniala bloggspektakel. killen la upp fyra inlägg idag som är såna jävla killers att jag tappar andan. att läsa dem var mitt assman-ögonblick (south park: cartman träffar en kille som har en röv istället för ansikte, och istället för att skratta hysteriskt blir cartman håglös och deppad för han inser att han aldrig nånsin kommer få se något roligare) men långsamt långsamt hinner hjärnan ikapp och nu sitter jag som värsta tjackpundaren och fnittrar sådär jobbigt krampaktigt.

"Den snygga och gudabenådade tenor-, sopran- och altsaxofonist, som ju är största artisten jämte Satie, Elvis, Brian Eno och killarna och tjejerna i Kraftwerk..."

aahhhh!!!!!

sen tar han miljöskrytet från mcdonalds bricktidning och applicerar den på sig själv:
"Visste du att jag numera återvinner frityrolja, som jag använder då och då, som blir till naturbiodiesel till mina egna transporter?"

ja kors i taket, det där är minsann antitesen till björn gustafssons svennehumor. jag tackar och bockar.

(blogger bad mig ta bort länkarna i det här inlägget. även animal collective-videon som låg inbakad)

MORSAN PÅ FACEBOOK VOL. 2

hon knäcker mig ju! for real, hon gör ju det!

så jävla svårt att välja en låt från nya ep:n att posta här, men titelspåret diffar mest i förhållande till vårt tidigare material och känns därför som en bra representant för hur vi vill låta just nu.

we are shapes of destroyers
i've never felt the heat like this
i've never felt the heat like this

in this time
now it's time
we're entitled for a change
we're entitled for a change

>>> MFMB - HEAT LIKE THIS.mp3

ge mig en ärlig åsikt nu hörni.

REPRESENTIN

nu bloggar jag här också.

(foten tillhör någon annan).

KLICHÉTRÄDET

de är väl på nåt jävla café i mellaneuropa, säkert frankrike för det vore så pinsamt uppenbart, säkert PARIS till och med, och han tvekar lite sådär som killar gör när de blir ombedda att knäppa kort men jaja det är väl läge nu, hon säger "vänta vänta måste tända cigg" och hon har haft nikotinpinnar mellan fingrarna på varje bild som tagits under hela resan, "vi är i FRANKRIKE klart jag måste röka!!!" - alla andra röker och här ser ingen sådär plågat cancersjuk ut som rökarna i sverige gör, eller i storbritannien fast där ger iofs varenda människa intrycket av att de när som helst faller ihop och dör av canceraids i fittan eller så, ja well sen går de till hotellet och kopplar ipod till sattelithögtalare åhh vad fint det är att ligga här och lyssna på bon iver med dig för han är ju enda singersongwritern som man kan lyssna på med hedern i behåll eller hur älskling visst är vi väl så satans smakfulla att alla andra par bleknar i jämförelse??? och fan fan fan han VILL verkligen vara lite manligt distansierad/nyanserad nu, han vill ge det intrycket så han mumlar "mm" men egentligen är han precis lika spralligt förtjust över deras perfekta förbund som hon är, för herregud de ligger verkligen på ett hotellrum i PARIS iklädda lanvin dries van noten ysl dior och snyggaste mestaste vintage och de delar en spliff och dricker fint rött och de låter allt detta ackompanjeras av BON IVER för han är enda singersongwritern man kan lyssna på med hedern i behåll, det går inte att blockera någonting här, himlakropparna ställer sig i rak linje, "align" säger man på engelska, finns det nåt svenskt uttryck för det älskling? när något liksom faller på plats. "align".... så jävla fint egentligen. "jaja, men veturå jag ska plugga franska när vi kommer tillbaka till sverige, jag måste verkligen lära mig tala franska" och det är klart hon säger så, hon vill plocka varje frukt från klichéträdet men herregud vad charmigt det är ändå. om två månader kommer han slita sönder hennes halspulsåder för just såna här verbala fadäser - i detta fulländade ögonblick gör det ingenting ingenting.

och här faller snön här går jag över hötorget och jag tycker så innerligt illa om alla som går i samma riktning eller fan jag tycker illa om alla i alla riktningar. plockar en people (gratistidningen) på weekday, nåt att läsa på lunchen tänker jag, hickar till, dan lissvik listar sina bästa vinterlåtar, "för en alternativ vit jul" och den ser ut såhär:

apendo edit - paradise
private stash - the 15th
black moth super rainbow - forever heavy
arthyr lyman - quiet village
lugnet - lokomotivet
anna ternheim - what have i done
embassy - untitled
the doors - ghost song

och jag vet inte jag... allt rinner ur händerna på mig nu, snart kan jag inte träffa en enda människa jag tycker om för det här är en parasit som bara växer sig fetare, men såna här små kickar lyfter mina andningsorgan över ytan igen JA frisk luft är vad det är, syre som räcker så bra så bra för rent allmänt är det ingen himlakroppar align just nu det kan ni hoppa opp å sätta er på.

lay it down just like that

åh alla låtar jag lyssnade på i högstadiet men jag förstod ju ingenting. allt han menar är ju att han gör vad som helst för att hon inte ska gå hem - "i'll dress like your niece, i'll wash your swollen feet" - men ändå går hon hem till slut och bittert konstaterar jaget att äkta kärlek tar tid på sig, äkta kärlek väntar. små små händer, crazy killer smile, idioti söker idioti. hon plockar mina tankar ur huvudet på mig, jag öppnar munnen för att försvara mitt beteende, men vänta nu det är ju inte mig hon pratar om - det är hennes egen lilla bikt detta! baby baby du och jag är tamefan inga hycklare och det firar vi med att ligga med varandra igen OH YEAH!!!

jag spelade in en låt ikväll.
>>> TRIP HAWKINS - checkin you out.mp3

folk har uppmärksammat att nedladdningslänkarna till the 15th och serendipity mashup har gett upp, så jag tog mig i kragen och refreshade.
>>> the 15th by private stash.mp3
>>> serendipity mashup.mp3

--

jag har varit finanskris i ganska exakt två år.
det fortsätter nog precis som vanligt.

LAST DANCE

fem minuter och femtio sekunder av allt jag nånsin önskat mig.

nu ska jag och victor repa en ny låt.
odla drömmen, ni vet.

STÖRRE ÄN ER

"MEN KÄNN NÅGOT" säger dina ögon!
utgångspunkten är alltid mig själv och inget kan väcka reaktion för jag är alltid äckligast. du delger mig dina största klavertramp, sen kollar du min garderob och HA HA HA - jag har redan köpt varenda t-shirt. knäckt? klart du är.

jag sa att perioden hittills i stockholm har varit bland de bästa i mitt liv, men anledningarna är alldeles för konkreta för att jag innerst inne ska kunna tro på de orden. och året har bjudit på andra ögonblick som varit helt obefläckat vackra. försommarmorgnarna i arrie utanför malmö, solen på våra bara ben, i synnerhet på hennes för de drog till sig allt ljus i världen, det gör de väl fortfarande men i ett annat land. helsingborgsestivalen; jag jocke emelie smulan vid havet i väntan på bob hund, danmark så nära på andra sidan och det var dagen efter spelningen på rundgångscenen där så mycket började. "nu jävlar slår vi" sa jocke och det kändes så magiskt att få dela de där upprymda känslorna just där och då. alla höstens spelningar. rusen kopplade till private stash. värmen i rågsved. natten i bollnäs då allt kändes på allvar, för det var bara en enda gång. konsten att glida enligt god moral, som jag aldrig aldrig kommer lära mig. jag kryddade tiden och bollnäsdagarna dänger således verkligheten i skallen på mig: "VARSÅGOD DITT AS, INTE SÅ JÄVLA SKÖNT VA???".

botemedlet finns som vanligt i att skapa musik som är större än dig.
det är inte så jävla svårt alls.

för du är större än vad? justice?

EN AV OSS MÅSTE VETA

hej ultimatum, och stockholms två tydligaste signum i kollisionskurs KABOOM! men dina villkor dikterar och i den dealen finns inget ansvar att följa. jag trippar lätt över höghustaken, singlar ned nånstans i ny värme och försvinner insnärjd i något jag inte kan skaka av.

jag har inga "alternativ". jag kan inte "välja".
ni bestämmer alltid och jag har så jävla svårt att finna mig i det.

men digfi sammanfattar året och placerar private stash på listans tolfte plats.
läs här.
förr om åren brukade jag systematiskt bocka av de där listorna, ladda ner eller köpa allting, för jag litade stenhårt på digfis smak. och nu finns mitt jävla band där, före glasvegas hercules & love affair nordpolen sebastian tellier air france lil wayne parker lewis mgmt hwasser och många fler av mina ... "idoler". det känns helt stört. fleet foxes på elfte plats, sen private stash! man gnuggar ögonen.

mfmb-ep:n blir klar i veckan och den blir ett hårt slag i era små indieplyten. trots att vi taggat ner det hårda och faktiskt blivit rätt lökiga. titelspåret heat like this är det närmaste vi kommit en "hit" sedan fucking jävla mebiti kapgotear, och jag planerar att lägga upp den för nedladdning här så snart jocke skickar filerna. nåt att se fram emot i juletid!

jag skulle vilja ha så mycket mer.
ingen av oss vet någonting, men förr eller senare så kommer om inte båda två, åtminstone av av oss, veta.

SE ALLT JAG KAN SE

tänkte mig blondinbellapastischer här - "en paus för att lära mig andas" eller kanske "jag behövde leva som en vanlig 17-åring för ett tag" - men vem tycker sånt är kul egentligen? kan ju bara tala för mig själv och jag skulle inte ha dragit på läpparna ens. well hörnini, det var längesen jag skrev nåt. folk hittar fortfarande hit för det är tydligen alltid populärt att googla "fuck with a native" eller "eric berglund + victoria bergsman", (de har förresten gjort slut, enligt en säker källa jag talade med i fredags) men det är ju alltid trist med inaktiva bloggar. åh jag är ju rätt trist jag också. hur som helst flyttade jag till stockholm för en tid sedan. förbi är de kringflackande lowlife-månaderna, här har jag plötsligt rum i rågsved och det där man brukar kalla arbete, summa summarum nån slags stadgad tillvaro.

så jag vandrar runt här och väntar för det är väl det man gör. väntar på nästa chans att skada hjärnan, nästa ögonblick med min tunga i någons käft, väntar på att nya mfmb-ep:n (heat like this heter den) ska bli färdigmixad, väntar på julafton i kilafors, väntar på private stash live @ sweetness 28/1, mfmb live @ debaser medis 31/1, finlandturnén i mars, väntar på ännu fler bekantskaper, väntar på att ha råd att köpa kläder igen, kunna spela in egen musik igen, träffa de där fantastiska mfmb-medlemmarna i malmö igen, väntar på att bli igenkänd, väntar på att slippa planka tuben jämt, slippa äta knäckebröd till middag, slippa ransoneringsröka, jag väntar på att aldrig mer känna mig osäker på vad hon känner och jag väntar på verktygen jag behöver för att reparera.

victor flyttar in med gustaf kjellvander på möllan.
snart blir jag väl ersatt i private stash.
men det är okej, så länge de inte blandar in storbrorsan christian.

och internetuppkopplingen är så seg här att jag inte kan tanka nån ny musik alls. hujeda mig, det blir väl till att ge sig ut och köpa skivor som en annan 60-taggare. parker lewis-plattan går ju inte ens att köpa i fysisk form! den laddas ned härifrån helt gratis men jag kan inte göra det för jag sportar anslutning a la 28k-modem, vad fan är det här för jävla twilight zone?

åh.
det är en fin twilight zone.

jag vaknar, läser ett sms, kokar en kopp kaffe och sätter mig på balkongen. där är globen minsann, och hej vilken tönt jag är som förtjusas av den åsynen! som när jag flyttade till malmö och såg turning torso resa sig i horisonten - det kittlar lite för det här är inte kilafors. det är en fittig jävla stad på många sätt men det är inte kilafors. och det, i kombination med ett gäng sjukt älskvärda människor, räcker väldigt långt för denna simpla herre.

BARNBOKSILLUSTRATÖREN

blogga just wasn't made for these times. ddid har blivit ett narcissismens bollhav i vilket jag outtröttligen tumlar runt, och det var verkligen inte meningen från början. brallorna nere: här tänkte jag skriva om att klubb sweetness i sthlm vill boka private stash för det är ju jättekul, men varför ska bloggen enbart uppdateras vid de tillfällen då jag har nåt nytt att skryta om? de vackraste komplimangerna är de som inte tvingats fram. fan i helvete, jag tvingar alltid fram. och min ipod är fylld med de senaste musikblogghajperna, uppblandat med mögelkredd typ alan vega och roxy music, men det är bara för att det ska se bra ut för jag vill aldrig lyssna på annan musik än den jag själv varit med och skapat. eller jo det vill jag väl, men jävlarimig om ni visste hur många gånger jag spelat the fine detail till exempel. det vet jag inte själv men fanns det en siffra så skulle den inte kunna tolkas som annat än att jag är störd i huvet. googlar mfmb/private stash ett par gånger om dagen, kollar myspace varje gång jag sätter mig vid datorn, och hoppas hoppas nån har skrivit nåt. jag är en total junkie för de där kickarna. det här är inget nytt. sigge eklund skrev om den för bloggenerationen så symptomatiska neonarcissismen (en narcissus som lärt sig att ge feedback till andra och på så sätt få ännu mer tillbaka) och alex schulman har tagit upp ämnet flera gånger, senast här. fast i mitt fall är ju sjukdomen begränsad till mitt musicerande och det är rätt logiskt eftersom kunskaperna där är något jag fått kämpa mig till. som barn var jag sjukt skillad på att teckna och måla. klasskamrater kunde be mig rita något och sen häpet fråga hur jag hade lärt mig det där - "jag bara kan" - och språkets gåva hade jag minsann också med mig, jag älskade att få tillbaka svenskaglosor för där fanns aldrig ett enda rött streck, och när mina föräldrar pratade julklappsplaner på engelska för att jag och brorsan inte skulle fatta så lyckades jag snappa upp tillräckligt mycket för att spoila julafton totalt. men musiken fanns inte där på samma sätt. jag är inte tonsäker alls, har dåligt gehör, kan knappt stämma en gitarr själv, sjunger rätt kasst och det har tagit vansinnigt lång tid att lära mig spela på de instrument jag har. medan vissa plockar upp en trombon för första gången och spelar titaniclåten som värsta piece of cake, eller lär sig alla stämmor i en sångkör på ett enda rep, så har jag aldrig kunnat något om musik. cures fullständiga diskografi, visst, men inget praktiskt. under åren på torsbergsestetiska gjorde min brist på begåvning sig påmind hela jävla tiden för där är väldigt mycket väldigt statiskt; sällan utrymme för kreativitet utan mer "du ska sjunga TERSEN!!! den här tonen!!! HÖR DU INTE???" och jag hamnade i sämsta gehörsgruppen, jocke och tomas och jonas och några till var i den bästa. men jag hamnade i ett band också. kändes som att många i klassen och många lärare inte tog mfmb på något allvar alls. inte lika fint som att sjunga klassiskt, så klart. men (bra) popmusik är ju den största konstformen, kommer alltid vara, den förnyar och upprör och revolutionerar och strävar alltid alltid framåt och det gör inte er jävla opera, eller er jävla musikal!!! fy fan vad jag hatar musikal. där har vi den lägsta motherfuckern av dem alla. jag gick ut estetiska med g i de flesta musikämnen, hade vg i gitarr tror jag men det var jag knappast förtjänt av egentligen. som projektarbete skrev jag tio grymma låtar och ville spela upp dem för lärarna för att visa att jag faktiskt kunde göra något bra, på mina egna villkor, men det blev ju aldrig nån tid för det för de ville hellre se duktiga elever göra barnteater. jag hade huvudrollen i vår slutproduktion, fick gestalta självaste pink floyd, men det tyckte jag inte heller om. ända sen jag stod på scen med en elgitarr första gången i nian har jag varit fullständigt övertygad om att inget någonsin kan vara mer givande. visst, jag tycker om att vara kär, ligga, skratta med kompisar, köra bil, äta god mat, köpa fina kläder, läsa, spela gamecube och mycket annat, men inget inget snuddar vid upplevelserna kopplade till musik. och både mfmb och private stash (även disco d is dead till pytteliten del) får så mycket erkännande nu, det är min revansch mot allt och alla som på något sätt varit emot mig, på samma sätt som att de människor jag varit emot ser sina prestationer som revansch mot såna som mig. det är jävligt vackert hörni. allt vi drivs av. jag kan inte plocka ut tersen ur ett c#m på en sekund, men jag är fanimig med i två av världens just nu bästa band. där är min stolthet, där är källan till min narcissism, varför jag så tvunget måste rapportera när mfmb är med i p3 pop eller när ethertune skriver vackert om private stash. för att jag var inte skapad till detta, jag stöptes i en annan form. hade jag gått efter mina förutsättningar så skulle jag sitta oknullad och tragisk och illustrera barnböcker nu. tack gode gud för den fria viljan.

MERA PRVT STSH!

vi hade inte tid att spela in nytt material på samma sätt som vi gjort tidigare, så vi ställde oss i replokalen och lekte fram två nya låtar. eriks videokamera fick bevittna det hela.

här kan ni ladda ned ljudfilen.
>>> private stash - serendipity mashup.mp3

vi besökte psl-festen på trés bien shop igår. kändes givet efter att vi fått veta att dan lissvik spelade the 15th på turnéns stopp i göteborg. = sjyst förutsättning för en liten pratstund med herr sinding-larsen själv och han var mycket trevlig. världens bästa this is head spelade live och det såg ut såhär:


foto: emma svensson. titta där är jag!

--

jag återkommer med mfmb-info. stay tuned.

ÖSTERSUNDSELECTRON (IGEN)

natan tänkte posta denna på mekk my day-bloggen (som för övrigt bara blir bättre och bättre hela tiden) men DEN FINNS INTE DÄR ÄN VAD JAG KAN SE!!! så, mafakazz, här har ni i always wanted a pony's uppfräschade remix på the fine detail.

>>> the fine detail (iawap new edit).mp3

jag la upp den omastrade första versionen i våras, men skillnaden är verkligen enorm så se till att uppdatera er. introt, hörni! så jävla epic att det inte hade känts konstigt alls om det brutit ut i stektrance a la dj tiesto. nu gör det ju lyckligtvis inte det, men ja ni fattar.

TOKIO HOTEL

fan, är hon inte rätt het ändå, sångerskan i tokio hotel?

KUKEN

jag är i malmö, victor spelar wilco och någon kräks på toaletten.
innan: dagar i stockholm. två timmar spiritualized varav en halvtimme rent jävla oljud, hänförande proffsnoise, per-anders med galet flin bredvid mig och transtillståndet som man bara får som publik. cut copy i fredags men det hann jag inte uppfatta så mycket av. flera vändor nattlig tunnelbana, hamnade där jag hamnade och det var bra så. jag har tappat direktionerna i alla avseenden. men varje signal du sänder ut, kan jag läsa av. det kommer du lära dig.

PERRR SINDING-LARRRSEN

mästerliga musikbloggen PSL skriver om nya dominonumret. bättre reklam kan väl tidningen inte få, och för min del känns det väldigt stort att bli omnämnd av per sinding-larsen.

"prrrivate stash".
"sebastian hedberrrg".

så låter det nog.

MERRIWHEATHER POST PAVILION

animal collective släpper nytt i början av nästa år och jag kan väl inte säga att jag skiter på mig av upphetsning. feels var världens bästa skiva i några veckor, men jag blev mätt och orkade knappt ens lyssna på förra årets strawberry jam.

men det här är ju hur coolt som helst.
titta på bilden!
omslaget till kommande plattan.
nej, det är ingen animation, det är en jävla stillbild som sabbar ditt huvud.

woohoo!

oavsett hur musiken låter så har de där folkrockarna från brooklyn genom detta tilltag redan plockat flera poäng i min bok.