RED LIGHTS TALK

nytt med rld.

denna hade platsat på en slickare human after all.
eller som en mindre pompös kavinsky.
eller college med synthgitarrer.

annars kan vi ju skippa referensdroppandet och låta den stå för sig själv i sin bedårande househimmel, högt högt över allt vi vanliga dödliga någonsin lyckas uppnå.

>>> red light disco - red lights talk.mp3

(victor och yours truly - under projektnamnet private stash - är förresten snart klara med den mastodontsymfoni som vi jobbat med ända sedan vi flyttade hit, den postar jag inom någon vecka).

jes.

och på fredag spelar mfmb skivor igen på first class riot. blir det ens tillnärmelsevis lika roligt som förra gången så kommer jag leva lycklig ända till julafton.

weeping willows live dessutom.
tänk om de spelar nån snyftare ur smithskatalogen, typ i know it's over.

jag skulle gråta sönder mina pupiller!

KO(RRESPO)NDENSEN 5

vingslag är årets bästa låt, fortfarande.
den är min ensamma sommar.
min beredskapsperiod på det nya livet.

den är svala nikotinstinna nätter vid spegelblankt sötvatten, den är kärlek när kärleken runnit ur händerna på mig och den är precis vad jag själv alltid velat åstadkomma med musik.

if this is love
i lay my hands down

och där föds ändå en strimma hopp.

KO(RRESPO)NDENSEN 4

en annan grej.

jag tror att den totala besatthet av mode jag just nu besitter är en omedveten taktik för att fjärma mig från allt vad känslor heter.

av samma anledning lyssnar jag inte på musik längre.

jag tänker på dem ändå, varje kväll, men allt berör mer när det ackompanjeras.

därför undviker jag de starkaste tonerna.

därför skriver jag allt det här för jag har ingen annan kanal längre.

...

ursäkta mig.

KO(RRESPO)NDENSEN 3

för om en vecka släpper mfmb fyra nya låtar.
sen betyder inget annat någonting någonsin.

KO(RRESPO)NDENSEN 2

men det är bara mina senaste minne av trygghet och det betyder ju hur jävla mycket som helst med tanke på hur otrygg tillvaron är här.

gud ska veta att jag trivs, att jag älskar stan, men det känns om att vårt lilla luftslott kan rasa ihop anytime och vad händer med mig då? vad blir jag utan malmö?

jag har inga begåvningar, inga eldar som brinner, inga grunder att stå på.
bara en stor svart skräck för att tvingas flytta tillbaka.

men samtidigt.
jag har ny lägenhet, jobbet är utom fara, jag har vänner och nödvändiga trådar.

inget får tas ifrån mig.

bara svammel... tonårsångesten är svår att undfly. högstadiejaget har varit konstant närvarande den senaste tiden. men låt detta gå förbi nu. låt mig bli vuxen.

HAHA.

KO(RRESPO)NDENSEN

nej.
jag har skrivit tio olika inlägg men alla saknar relevans.

jag skriver regelbundet små anteckningar, fina meningar, gamla minnen som dyker upp, nya betraktelser, betydelsefulla ord.

inget passar här just nu.

sen.
nu: enbart upprepning.

för mitt hjärta är något annat.
mitt hjärta äter sig aldrig mätt.
i detta ligger en fruktansvärd otillfredsställelse.

jag går ju ständigt i samma fällor, söker skydd i fel stugor. gräset är grönare på sydkusten men jag kan aldrig glömma och det behöver kanske inte betyda saknad men förvirring.

att... älska igen.

det finns ju här.
jag ser dem hundra gånger varje dag.

och att vakna bredvid någon är tillräckligt på så många sätt.

men en gång i tiden vaknade jag bredvid universums mittpunkt.

BRA IDÉER

jag har allt igen.
och inget, inget har förändrats sen sist.

varma nätter nu.

jag bara: DISTANS!

typiskt.

FLICKORNA ÅTER

begynnelsen var mitt besök hos frisören tror jag.
därefter: the flow.

vi ägde kb och kb ägde oss, allt i positiv bemärkelse, och vi drack gratisöl dansade konverserade hånglade och fnittrade lite åt att johnny från smk spelade D.A.N.C.E när vi nyss slängt på la riots remix av DVNO. kvällen var fulländad. no fucking way att det är sista gången mfmb står bakom ett dj-bord.

jag kallade någon för daft punk.
och tappade alla begrepp inför en annan.

the flow.

åter.

jobbet definierar mig mer och mer, inlärningsberget är bestiget sen länge. jag tjänar pengar på något jag brinner för. vem förunnade mig detta, vem förunnade mig den här helgen?

malmö är så sjukt kallt idag.
men herregud.

hon heter desirée.

!

kylan gör sig icke besvär.

ain't no love (in the heart of the city)

victor-dominansen häromkring börjar kännas lite suspekt, men hur som helst:

igår. herr nilsson hämtar ut sin jacka på inkonst ("alltså den hänger ju där borta det är bara den kvar nej nu går du för långt ja där är den") och informerar därefter garderobkillen att det minsann "inte finns några känslor inblandade".

en mycket kravlös och avslappnad relation där alltså.

gode gud, varför kan inte jag få ha det så?

MFMB SNURRAR PLATTAN (TIHI)

en annan grym grej: fredagen den nionde november kör mfmb ett dj-set på kb!

det är dansa järnet.
vi kommer spela världens bästa musik.

all grym blogghouse, studios kyliehit, tta, kanye och snuten i hollywood-remixer ("inte dom dåliga, dom bra (typ crazy frog)" säger victor).

var där.

CON JOIN GOT THE FLOW

victor har varit sjukt kreativ de senaste dagarna. två fläskiga jävla remixer har det blivit och jag ser ingen anledning till varför jag inte skulle dela med mig av dessa till er.

mest relevant för min del är ju victors tappning av fuck native. avalanchescollage! jazzbas! discoverystek! vingslagstråkar! you name it, we got it. en riktig housepärla det här:

fuck native (CON JOIN OPTIMIZTIK RMX).mp3

hemstadsromantikerna i leffe p har också den stora äran. högst njutbar även den!

leffe p - din farsa spelade aldrig i pink floyd (CON JOIN OLD TAPE ORGANIKKK ZWING RMX).mp3

annars är allt grymt för gamla vänner är här och det lättar ju upp.
tjaba.

THE STARS ARE LOL

datorn borta i kilafors gav upp säger de.
inget gick att rädda.

musik-, bild- och textmässigt fanns hela mitt postpubertala liv sparat på den hårddisken och jag är lite bekymrad över min likgiltighet inför denna förlust. kanske har jag byggt upp en känslomässig distans till gymnasietiden. vad gjorde jag egentligen under de tre åren förutom att knulla, supa och spela musik? minnena blir alltmer grumliga.

jag har en enda bild kvar av oss två tillsammans.

den ska följa med mig i varje riktning jag tar.

när jag hittat ny lägenhet ska jag fixa laptop och inspelningsutrustning och återuppliva ddid i den skepnad som projektet förtjänar. jobbpengar ska enbart spenderas på musik och mode. allt utöver pur yta nekas tillträde. det blir min anspråkslösa revolt mot (...)

ja.
och först ska mfmb spela in nytt material, som ett sista grandiost livstecken innan vi låter ödet bestämma vår framtid här. bensin hittas här. att digfi publicerar en artikel om tvåtusentalets absolut vidrigaste populärkulturella fenomen ter sig så klart obegripligt, men retar mig inte desto mindre till vansinne.

och nu tar ju tiden slut igen helvete helvete.

RISKY FUCKING BIZNIZ

risky bizniz goes post-blogspot.

font: courier. like this one.
oh well this was quite a low!

XENA KRIGARPRINSESSAN

allt som tidigare slitit mig i stycken kan jag nu ignorera ihjäl.

se hur jag bränner erat syre!!!

flämt flämt

bollnäs herregud bollnäs jag låter allt brinna för det som är värt att bevaras kommer bevaras.

ja.
jag kan blicka ut från stora fönster i centrum och känna tillfredsställelse, för inget som hänt där har något att göra med det som händer här.
jag kan vara vem fan jag vill.
jag kan minnas vem fan jag vill.
jag kan älska vem fan jag vill.

TAJKOTTEN

allt når djupare nu.

att undvika filter är väl en ren överlevnadsinstinkt/anpassning/fucking evolution.
antar jag.

tänkte lite snabbt på någon som bor i boston nu.

och på hybris. skivbolaget.

UNDERSKATTADE HYBRISPLATTOR, VOLYM 1:



andreas mattsson - the lawlessness of the ruling classes



kalle j - om du lyssnar noga

...
ja och sen kom jag inte direkt på några fler.
idag började jobbet och det är fint och ljust och välkomnande. rutiner som inte kunde kommit mer lägligt. tid är alltid ett problem, som nu. jag betalar för tiden framför skärm. klockan tickar, jag stirrar håglöst framför mig.

fem minuter.

fyra.

tre.

två.

ett.

BESUDLAREN

"kärleken är en stor pulserande skam" skrev jag en gång och det kändes så bra att befästa den som just detta.

något så enkelt.

jag tumlar runt i en våldsam identitetskris, allt är periferi, pusselbitarna går inte ihop längre. ni drar er själva över samma kam, jävla hycklare. jag har sårat så många, så många, men förstår ni inte dessa misstag går hand i hand med era lögner? blunda hårdare!!! pressa ihop ögonen tills de inte går att öppna igen!!! låt aldrig era hjärtan ifrågasätta era handlingar för då gör ni min värld ännu mer ologisk!!!

och jag suktar, bedjar, vrålar efter den. jag ligger vaken om nätterna, vrider mig av längtan. jag behöver den mer än jag behöver syre och vatten.

så kom till mig, älskade skam! jag ber dig, kom till mig!

KANYE OCH KREDDEN

när jag hörde the college dropout första gången nån gång typ 2005 flyttades jag genast fem år tillbaka i tiden då jag som hårgeleindränkt sjätteklassare ivrigt insöp energin i eminems första två plattor. exakt den attacken fann jag i kanye wests debut och efter nästan lika älskvärda late registration (undantaget vidriga diamonds...-singeln) sitter jag nu här med det tredje mästerverket; graduation. självklart älskar jag varje sekund förbehållslöst.

men hur stora var inte oddsen för det då?

att mp3blogg-house-electro-indie-kredd-
hipsterwannabe-småstadskomplex-killen (yours truly) hyllar the louis vuitton don är ju lika väntat som det faktum att kent 2007 lägligt nog går tillbaka till musik non stop-soundet på nya skivan. här har vi den vitaste svarta hiphoparen genom tiderna som samplar daft punk och can, rappar om porr över young folks-visslingarna, klär sig i sjukt snygga casualkläder, slopar de för genren ack så vanliga skitsen mellan låtarna och... läser böcker. perfekt anpassad till motsatsen av allt vad ghetto och gangsta heter; perfekt anpassad till målgruppen jag tillhör.

försvar: det där visste jag ju inte då, i samband med the college dropout. och inlägget tappar vikt när jag inser hur löjligt det är att ifrågasätta sitt eget gillande av viss musik. kanye är kung.
graduation är årets hittills bästa skiva i hyfsad konkurrens med mia:s, studios, och tta:s respektive alster.

(*visk* jag gillar curtis också, litegrann. *visk*)

AVANCEMANGEN

jag tog en avstickare genom sankt pauli kyrkogård på väg mot internetcaféet där jag för tillfället uppehåller mig. hösten slår rot i malmö vilken sekund som helst, men ljuset som trängde genom de täta kastanjeträdskronorna ikväll var inget annat än ljuv sensommarsol. jag lyssnade på spacemen 3 och kom att tänka på ocarina of times skogspartier.

jag fick jobb idag. från och med 8 oktober är jag en del av personalen på åhléns citys herrmodeavdelning (acne! bruuns bazaar! cheap monday! hope! pour! stray boys! whyred!) och det känns såklart overkligt. i och med detta är jag garanterad en framtid här. kommer knappast drabbas av ekonomiska bekymmer igen.

och så är det mfmb. 5 oktober spelar vi på first class riot, en av malmös finaste klubbar. replokal är set and done, inspelning är på gång och vi är i final i en tävling vi ställde upp i.

allt känns, för att uttrycka mig kortfattat, jävligt bra.

så när vänder det?

vad morgondagen bär i sitt sköte

hittade bilden av en slump. konst, mina vänner!

plötsligt blev det så att flytten sker två dagar tidigare än beräknat. imorgon kväll (fredag) lämnar vi slutligen bollnäs och det blir så jävla fint. värnhemsgatan 5. herregud vad jag ska dricka billig möllevångenöl i helgen!

den här bloggen har till stor del fötts ur hemstadsförakt och annan allmän aggression och jag misstänker att uppdateringsfrekvensen kommer minska den kommande tiden, även på grund av att tillgången till internetuppkoppling känns osäker. men egentligen, vad ska jag skriva om? malmö kommer alltid tala för sig själv.

i november kommer jag tillbaka för att nöta uppkörning och då ska jag ha med mig en blå tröja och lyckoruset kommer flöda likt vattnet i en glittrande skogsbäck om våren.

heh, heh. värt att avsluta livet här med sån patetisk naturromantik.

DIGNITY

no matter how obsessed i am by fashion blogs and no matter how damn good i look, i will never ever post a fucking image of myself posing in front of a fucking mirror.

it just hit me.

another thing that hit me is the new m.i.a. record; kala.
irresistible. i've always wanted to marry her and these new songs strengthens my conviction. she will be with me the first weeks in malmö. makes me think of new city love by jonas game and how much i despite that song.

one week left here.

>>> m.i.a. - paper planes.mp3
(clap hands a la 2007)

MOTHER FUCKING MONARCH BUTTERFLIES

av oklar anledning hade jag länkat "mfmb rymd" (se högra spalten) till myspace.com/mfmb istället för det korrekta /thisismfmb.

mfmb är inte bara en förkortning (och numer även ersättare) för my favourite moonboots, utan kan även appliceras på mother fucking monarch butterflies, ett amerikanskt "band" som alltså innehar den smidigaste url:en av oss två. jag är lite stolt över kopplingen, för det här är det sjukaste jag hört på länge.

lyssna själva. skräckblandad förtjusning ftw!

ÅTERKOMMANDE

i woke up next to her,
convinced she was someone else

it happens all the time
new faces
bring back memories of the ones i've loved

it will pass.

ALDRIG SLUTA LÄNGTA

jag läste äntligen ut orhan pamuks snö häromveckan. en synnerligen trevlig tegelsten som aldrig riktigt kunde bestämma sig för vilken slags roman den helst ville vara, något som säkert var menat som en slags symbolik från författarens sida. i början gräver han ner sig i politik och religion samt turkiets öst kontra väst-ambivalens, ofta uttryckt i huvudkaraktären kas torra poesi. det är lärorikt och förvånansvärt intressant, men bokens styrka uppenbarar sig först i och med den transformation den genomgår då förhållandet mellan ka och hans älskade îpek tar all fokus i handlingen. detta skulle lätt kunna skapa en krystad "kärleken är större än allt"-klyscha, men pamuk balanserar hela tiden på rätt sida och lyckas verkligen beröra mig.

kärlekshistorien är medvetet banal, nästan pubertal, ("vi kan väl i alla fall hångla lite?") och utgör en så stark kontrast till de tyngre ämnena att den därför framstår som än vackrare. ka försöker desperat hålla sig inom mallarna för hur en sann poet ska behandla kärleken men kan många gånger inte stå emot dess krafter utan beter sig istället som en girig barnunge. han står fullkomligt maktlös när förälskelsen berövar honom hans heder.

och så många gånger i snö går jag tillbaka till mig själv, utan att egentligen komma till insikt om någonting alls.

det kanske är ett bra betyg.

stress rocks

these are the warmest days of the summer and i am spending most of my time driving a car all around this little town. making progress - still a lousy driver.

then i met her again. the time was too short to even have another cup of coffee in her company but it was enough to make me feel a little better and of course it could all arise from the current circumstances but at the same time perhaps not. i feel most comfortable unwitting.

prime reason for post: two super mega smash hit power songs you just need to download:

>>> justice - stress (zuer edit).mp3
>>> primal scream - rocks (hostage remix).mp3

they will reshape your life to the better.

COUNTDOWN

once i had a child
he was wilder than moonlight
he could do it all
like he'd been here before

>>> vashti bunyan - here before.mp3

så mycket känns så jävla rätt nu.